Riksdagsvalprogram 2007

Recept för en bättre politik

för att världen inte ska förvandlas till en dålig katastroffilm

Finländarnas ekologiska fotspår är femte störst i välden, men konsumtionen som alltjämt ökar gör inte livet särskilt lyckligt ändå. Tillräckligt med fritid och säker utkomst skulle göra livet betydligt bättre för många. Politikens högsta mål bör inte vara ekonomisk tillväxt, utan människornas och miljöns välmående.

Klimatförändringen är ett av mänsklighetens allvarligaste hot, som det redan är bråttom med att motverka. Det behövs konkreta åtgärder, som ett täckande program för att spara energi och stora satsningar på vindkraft och bioenergi. Staten och kommunerna bör använda grön elektricitet för att föregå med gott exempel.

östersjön är det mest nedsmutsade havet i världen. Alla länder runtomkring östersjön belastar havet, men när det gäller våra egna kustvatten är det vi själva som smutsa ned mest. Förutom utsläppen från lantbruket utgör också oljetransporterna ett hot mot östersjön. Risken för oljeolyckor ökar i och med att också transporterna gör det, och detta borde man ta i beaktande bättre än vad man gör nu.

Mer rälsar! Trafiken står för en sjättedel av alla utsläpp av växthusgaser i Finland. Utsläppen skulle kunna skäras ned genom mer stöd till kollektivtrafiken och genom att ta i bruk trängselavgifter i större städer. Staten borde stödja kollektivtrafiken i större städer och satsa på att förbättra tågtrafiken. Genom att förbättra banorna och erbjuda billigare tågbiljetter för passagerarna kan tågtrafiken göras konkurrenskraftig.

Kärnkraft är ingen lösning till att stoppa klimatförändringen, tvärtom betyder användning av billigt uran ett slut på att utveckla energisparande lösningar och att öka andelen av förnybar energi i energiproduktionen. Uran räcker inte ens till för evigt och uranbrytning smutsar ned miljön. Kärnkraft är en energiform av i går, och dess risker är fortfarande aktuella. Civilanvändning av kärnkraft har ett direkt samband med militärt bruk av kärnmaterial och frågan är ihopkopplad med risken att det också hamnar i händerna på icke-statliga aktörer. Också Finland har ett ansvar för att kärnvapen inte sprids.

PUNKT FÖR ÖKAD OJÄMLIGHET

Det finländska samhället är rikare än någonsin tidigare. Trots detta har fattigdomen ökat. De som lidit mest av ojämlikhetsutvecklingen är bland annat barnfamiljer, arbetslösa och studerande. Man bör höja särskilt de lägsta inkomstöverföringarna, som studiestödet, de lägsta föräldrapenningarna och pensionerna samt arbetsmarknadsstödet. Istället för ett invecklat stödsystem behövs en basinkomst, som också skulle skapa trygghet i det osäkra arbetslivet.

Fattigdomen i barnfamiljer är den form av fattigdom som relativt sett ökar mest i vårt samhälle. Familjer med många barn och ensamförsörjare har det allra svårast. Det är relevant att tala om ett klassamhälle när man kan börja dela in barn och unga i bemedlade och mindre bemedlade och när vart femte barn löper risk för att marginaliseras. En högklassig basinkomst och ett täckande ungdomsarbete motverkar marginalisering och ojämlikhet.

Studiestödet har hållit samma nivå i närmare 15 år, och under den tiden har dess realvärde sjunkit med 20 procent. En nivåhöjning på 15 procent måste genomföras på studiestödet och det bör bindas till indexet. Dessutom bör studerandena göras berättigade till bostadsbidrag året om. Studeranden måste ha rätt att koncentrera sig på sina studier på heltid.

Ojämlikheten mellan könen är fortfarande vardag. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor och visstidsanställningarna, som särskilt kvinnor lider av, är de största jämlikhetsproblemen. Staten och kommunerna måste upphöra med att anställa på korttid!

FRIHET, GRÖNHET OCH JÄMLIKHET – VÄRLDENS BÄSTA SÄKERHETSGARANTIER

Finland är inte ett trevligt land för alla som kommer hit. Asylsökanden är tvungna att vistas flera år i omänskliga förhållanden med B-tillstånd och personer som studerat här har svårt att få tillstånd att stanna i landet. Det måste bli lättare att erhålla asyl, uppehållstillstånd och medborgarskap. Dessutom måste man underlätta integrationen. Senaste höst hade jag en häftig debatt med regeringen om att uppfylla flyktingkvoterna. Nu borde kvoten höjas.

Finland bör precis som andra nordiska länder höja biståndsanslagen till 1 procent av BNP till år 2015. Dessutom bör Finland bedriva en handelspolitik som konsekvent följer de globala rättvise- och utvecklingsmålen.

Krig hindras inte genom kanoner. De nya säkerhetshoten förutsätter mjuka, förebyggande metoder och utveckling av civilkrishantering. Finland bör inte söka medlemskap i militäralliansen Nato, eftersom vi redan har politiska säkerhetsgarantier genom EU. Finland bör verka aktivt för att EU ska vara föregångare i utvecklingssamarbete, förebyggande av konflikter och motverkande av klimatförändringen.